Den som hoppas på att tjäna pengar på ett stigande guldpris måste idag inte nödvändigtvis fylla den egna skattkistan med guldmynt och guldtackor, utan det finns flera andra metoder att ta till – som var och en har sina fördelar och nackdelar jämfört med att äga och själv ha kontrollen över fysiskt guld.

Guldderivat, guldfonder med mera

Den som vill exponera sig mot guldpriset kan till exempel investera i guldfuturer, guldoptioner, guldforwards och andra derivat, varav vissa är börslistade medan andra endast handlas OTC (over-the-counter). Exempel på börser där det går att handla med guld-derivat är The New York Commodity Exchange (COMEX) i USA och Multi Commodity Exchange (MCX) i Indien.

På senare år har CFD (contracts-for-difference) baserade på guldpriset börjat bli populära, liksom guld-fokuserade Exchange-traded Funds (ETFs) och guld-fokuserade Exchange-traded Notes (ETNs).

Exchange-traded funds är investeringsfonder där andelarna är börslistade och går att köpa och sälja på börsen ungefär som man köper och säljer aktier i ett publikt aktiebolag. En av de mest kända ETF:erna inom nischen guld är SPDR Gold Shares som är en av världens största ETF:er.

En variant på vanliga Exchange-traded funds är Exchange-traded closed-end funds (CEFs) och även dessa finns tillgängliga med guldfokus.

Guldcertifikat

Ett guldcertifikat är ett värdepapper som ger ägare rätt att lösa in det hos utgivaren i utbyte mot den angivna mängden fysiskt guld.

Guldcertifikat har använts i Europa åtminstone sedan 1600-talet, då guldsmeder i England och Nederländerna började ta emot guld från privatpersoner som ville förvara sitt guld i guldsmedens säkra valv. När guldet hade placerats i valvet utfärdade guldsmeden ett intyg till guldets ägare, så att denne vid ett senare tillfälle skulle kunna komma tillbaka och hämta ut sitt guld. Guldets ägare fick alltså i sin ägo ett dokument som gick att växla in mot guld hos guldsmeden – ett guldcertifikat.

De första sedlarna, både i Sverige och i många andra länder, var guldcertifikat som kunde lösas in hos den bank som utfärdat sedeln. Idag har vi inte kvar den här funktionen – den som har en svensk tusenlapp i sin ägo har inte någon rätt att gå till Riksbanken eller till någon annan bank och där få den inväxlad mot guld.

I vissa länder, bland annat Tyskland och Schweiz, finns det fortfarande banker som utfärdar guldcertifikat. Innan man väljer att investera i guldcertifikat är det viktigt att man tar reda på exakt vilka villkor som gäller, för dessa kan variera rejält mellan olika banker. Du behöver bland annat veta vilka avgifter som gäller, samt om banken verkligen har så mycket guld lagrat som de utfärdar certifikat för. (Vissa banker nöjer sig med att ha en viss procent på lager och utgår ifrån att inte många certifikathållare ska vilja växla in sina certifikat samtidigt). För ökat säkerhet, köp guldcertifikat för allokerat guld. Då är just ditt guldcertifikat knutet till en viss identifierbar guldtacka.