Guld är en ädelmetall som är förhållandevis mjuk och enkel att bearbeta. När guld används i bruksföremål som smycken och guldmynt rör det sig ofta om en legering där guld blandats med en eller flera andra metaller för att öka hållbarheten. Guldhalten anges i karat, där 24 karat motsvarar rent guld. I Sverige är det vanligt att smycken görs av 18 karats guld, vilket innebär en legering bestående av 18 delar guld och 6 delar andra metaller. Vilken eller vilka metaller man väljer att kombinera guldet med påverkar hållfastheten, utseendet och flera andra egenskaper. Guld blandat med koppar får till exempel med mer rödaktig ton än rent guld, och blir också mycket mer motståndskraftigt mot slitage.

Guld är en av de minst reaktiva grundämnena och förekommer ofta rent i naturen, till exempel i form av guldkorn eller guldklimpar. De förekommer också i legeringar med andra metaller, särskilt silver, koppar och palladium.

Människor ur många olika kulturer och i olika delar av världen har under flera tusen år varit mycket intresserade av att utvinna guld, till exempel genom att bryta det ur guldmalm eller vaska det ur vattendrag. Data från år 2015 visade att en bra bit över 185 000 ton guld gjorts tillgängligt på detta vis, varav en stor majoritet härrör från aktiviteter som skett under de senaste 200 åren. Man räknar med att detta motsvarar mindre än 1% av allt guld som fortfarande är kvar i jordskorpan och i världshaven.

Nu för tiden är Kina den största utvinnaren av guld, och mycket guld används också i Kina eftersom landet är en stor producent av både elektroniska produkter och smycken.

Att guld under så lång tid varit så eftertraktat och betingat ett högt pris har inneburit en hög grad av återvinning och återanvändning, till exempel har gamla smycken smälts ned för att bli till nya istället för att bli sopor. Nu för tiden sker också storskalig återvinning av guld ur uttjänta elektronikprodukter.

Korta fakta om guld

Utseende

Metalliskt gul

Atomnummer

79

Kemisk beteckning

Au

Densitet

19 300 kg/m3

Smältpunkt

1064,18 °C

Kokpunkt

2808 °C
Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp)
Ljudhastighet 1740 m/s
Elektrisk konduktivitet 45,5 · 106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 2,5

Användning

En mycket stor del av det guld som används under ett år världen över går till att tillverka smycken och liknande prydnadsföremål. Statistik från år 2010 visar att ungefär 70% av det använda guldet det året hamnade i smycken. Ungefär 13% hamnade istället i guldtackor, guldmynt och liknande investeringsföremål, medan cirka 11% användes industriellt.

Elektroniska produkter

Den elektriska ledningsförmågan (konduktiviteten) är högre hos guld än hos de flesta andra metaller, dock inte så hög som hos koppar.

Guldplätering av kontaktytor är vanligt förekommande i elektroniska produkter, till exempel datorer. Detta beror inte bara på den höga konduktiviteten utan också på att guld både är motståndskraftigt mot oxidation och kan formas till mycket tunna trådar. En nackdel med guldplätering är att det är känsligt för nötning eftersom guld är så mjukt.

Tandvård

Gulds höga motståndskraft mot syror är en av förklaringar till varför guld var ett så populärt val för att laga och ersätta tänder innan de modernare och billigare (och mer diskreta) lagningsmaterialen uppfanns. Vissa tandvårdspatienter föredrar fortfarande guldlagningar, till exempel för att man anser det mer hälsosamt och ”naturligt” eller för att man tillhör en social grupp där guldlagningar eller guldtänder är en statussymbol.

Sjukvård

Guld används vid behandlingen av vissa sjukdomstillstånd och förekommer till exempel som aktiv ingrediens i vissa tabletter. Vissa guldsalter har anti-inflammatoriska egenskaper.

Livsmedel

När guld används som livsmedelstillsats har det E-numret E175.

Ett exempel på ett livsmedel som innehåller guld är den polska alkoholdrycken Danziger goldwasser (guldvatten från Gdansk). I denna dryck, där alkoholhalten är 35%, finns små guldflagor á 22 eller 23 karat.

En annan alkoholdryck som har guld i sig är Goldschläger från Schweiz. Alkoholhalten är nu för tiden 43,5% procent, men var ursprungligen 53,5%. Goldschläger är smaksatt med kanel och har mycket tunna men ändå väl synliga guldflagor i sig. En literflaska Goldschläger innehåller cirka 13 mg guld. Namnet Goldschläger betyder guldslagare, det vill säga någon som hamrar ut guld till bladguld.

Smidbarhet

Guld är den mest formbara av alla metaller och ett enda gram guld kan hamras ut till en tunn folie som täcker en hel kvadratmeter. I museet Toi i Japan kan man till exempel beskåda en guldfolie som är en halv kvadratmeter stor och som hamrats ut från en liten guldklimp som bara var 5 millimeter i diameter.

Guld kan hamras så tunt att det blir halvgenomskinligt men ändå håller ihop. Ljuset som strålar igenom den här typen av material ser ut att vara grönaktigt blått, eftersom guldet reflekterar gult och rött. Guldets förmåga att också reflektera infrarött ljus har gjort att det används i sköldar som ska skydda mot värmestrålning och i visiren på astronauters rymddräkter.

Densitet

Densiteten för guld är 19,3 gram per kubikcentimeter.

Den betydligt billigare metallen tungsten har nästan samma densitet, 19,25 gram per kubikcentimeter, och har därför använts för att förfalska guldtackor, guldmynt, etc. Vissa förfalskningar är tämligen okomplicerade; där har en bit tungsten helt enkelt försetts med ett tunt ytskikt av guld för att se ut som guld. Andra är mer avancerade, det kan till exempel röra sig om att man borrat ett eller flera hål i en guldtacka, tagit vara på guldet och fyllt igen hålen med tungsten.

Lösningsbarhet i syror och baser

Syror

Guld har hög motståndskraft mot de flesta syror. Det kan dock lösas i kungsvatten, som är en blandning av salpetersyra och saltsyra, båda i koncentrerad form och vanligen i volymförhållandet 1:3, ibland 1:4. Kungsvatten är unikt i sin förmåga att lösa upp både guld och platina, två metaller som är motståndskraftiga mot rena syror.

Guld löser sig inte i salpetersyra, det gör däremot silver och andra billigare metaller. Detta innebär att man kan testa förmodade guldföremål föremål genom att utsätta dem för salpetersyra och se om metallen löser sig eller ej. Salpetersyra kan också användas för att få bort metaller som förekommer som orenheter tillsammans med guld.

Baser

Guld löser sig i en basisk cyanidlösning, och cyanidlösningar används därför flitigt både i gruvindustrin och vid elektroplätering.

Etymologi

Det svenska ordet guld är närbesläktat med de namn som används i flera andra germanska språk. Det kommer ursprungligen från det proto-germanska ordet gulþą. Detta kommer i sin tur från det proto-indoeuropeiskt ordet ǵʰelh₃- som betyder att glänsa, att blänka och att vara gul eller grön.

Den kemiska beteckningen för guld är Au, vilket kommer från metallens latinska namn aurum. Detta ord kommer från det proto-indoeuropeiska ordet ǵʰelh₃- som betyder ungefär ”att bli gryning”. (Det latinska ordet för gryning är aurora.)